Vad drar mest el hemma?

Vill du sänka elräkningen finns två vägar: betala mindre per kilowattimme (byt avtal) och använda färre kilowattimmar. Den här artikeln handlar om det senare, och om att lägga krutet där det faktiskt gör skillnad.

De stora posterna: värme och varmvatten

I en eluppvärmd villa går merparten av all el till just uppvärmning och varmvatten, ofta mer än hälften av årsförbrukningen. Det är därför de klassiska råden fortfarande är de bästa: sänk inomhustemperaturen en grad (tumregeln säger runt fem procents lägre värmekostnad per grad), duscha kortare, täta fönster och dörrar, och möblera inte framför elementen. Det mesta kostar lite eller inget.

Mellanskiktet: vitvarorna

Kyl, frys, tvätt, tork och disk går dygnet runt eller ofta. Konkret: diska och tvätta med fulla maskiner, tvätta i 40 grader istället för 60 när det räcker, hängtorka istället för att torktumla, och frosta av frysen ett par gånger om året. Gamla vitvaror drar dessutom ofta väsentligt mer än nya. Värt att väga in när något ändå ska bytas.

Vad varje sak kostar med dagens elpris, och när det är billigast, ser du på vad elen kostar idag.

Småposterna som smyger: standby och belysning

Elektronik i vänteläge drar el dygnet runt, året om. En grenkontakt med strömbrytare löser det på en kväll. Och lyser det fortfarande glödlampor eller halogen någonstans hemma: LED drar en bråkdel.

Det folk överskattar

Mobilladdare, routrar och enstaka lampor syns knappt på räkningen. Den som jagar ören där men eldar för kråkorna med 21 grader och otäta fönster har prioriterat baklänges. Ta de stora posterna först. Tio konkreta råd med siffror från Energimyndigheten finns i spara el i vinter.

Och så den största besparingen av alla

Varje kilowattimme du sparar är värd det rörliga priset du betalar för den, alltså elpris, påslag, energiskatt, överföringsavgift och moms. Fasta avgifter påverkas inte. Därför lönar det sig att göra båda: sänka priset per kWh med ett bättre avtal och använda färre kWh.