Vad är påslag? Så tjänar elbolagen sina pengar

Påslaget är den marginal elbolaget lägger ovanpå sitt inköpspris för el. Det anges i öre per kilowattimme och är den del av elpriset som elbolaget själv bestämmer. Här går vi igenom vad påslaget täcker, vad som är en rimlig nivå och hur du räknar om öre till kronor per år.

Kort svar

Påslaget är elbolagets pålägg per förbrukad kilowattimme. Har du ett rörligt avtal betalar du elbörsens spotpris plus påslaget, ofta plus en fast månadsavgift. Har du fast pris finns påslaget inbakat i det pris du binder dig vid. Påslaget är alltså inte en avgift till staten eller till elnätsbolaget, utan elbolagets egen intäkt.

Så är elräkningen uppbyggd

• Elhandel. Det du betalar till ditt elbolag. Består av inköpspriset för elen, elbolagets påslag och oftast en fast månads- eller årsavgift. Det är den enda delen du påverkar när du byter elavtal.
• Elnät. Avgiften till ditt nätbolag för att elen ska nå fram. Den kan du inte byta bort, eftersom nätbolaget bestäms av var du bor.
• Skatter. Energiskatt på el och moms tillkommer på allt.

När du jämför elavtal jämför du alltså bara den första delen. Där är påslaget och den fasta avgiften de två poster som skiljer bolagen åt.

Vad påslaget täcker

Elbolaget köper el på den nordiska elbörsen Nord Pool och säljer den vidare till dig. Mellan inköp och faktura ligger en rad kostnader som ska täckas av påslaget:

• Handel och administration av elinköpen
• Profilkostnad, alltså att kunder förbrukar mest när elen är som dyrast
• Balanskostnader och avgifter till Svenska kraftnät
• Fakturering, kundservice och system
• Kreditrisk för kunder som inte betalar
• Vinst till bolaget

Vissa bolag redovisar dessa poster separat som rörliga inköpskostnader eller elcertifikatsavgift, andra bakar in allt i ett enda påslag. Det gör att två avtal med samma påslag inte alltid kostar lika mycket. Titta därför alltid på det totala priset per kWh och inte bara på påslaget.

Så tjänar elbolagen sina pengar

• Påslag per kWh. Den största intäktskällan för de flesta bolag. Små ören blir stora belopp när de multipliceras med en villas årsförbrukning.
• Fast månads- eller årsavgift. Tas ut oavsett hur mycket el du använder. En avgift på 49 kronor i månaden är nästan 600 kronor om året.
• Riskpremie på fastprisavtal. När du binder priset tar elbolaget prisrisken och tar betalt för det. Premien syns inte som en egen post utan ligger i priset per kWh.
• Anvisat avtal och tillsvidarepris. Den som aldrig gör ett aktivt val hamnar på ett avtal med betydligt högre marginal. Det är ofta här bolagen tjänar mest per kund.
• Kampanjpriser som löper ut. Ett lågt påslag under de första månaderna som därefter höjs till ordinarie nivå.
• Tilläggstjänster. Försäkringar, appar och abonnemang som säljs till befintliga kunder.

Vad påslaget kostar dig i kronor

Påslag anges i öre exklusive moms, vilket gör skillnaden svår att bedöma. Räkna om till kronor per år i stället. Formeln är enkel:

Tabellen visar vad skillnaden mellan ett lågt och ett högt påslag blir per år, inklusive moms.

Slutsatsen är att påslaget spelar störst roll för den som förbrukar mycket el. I en lägenhet med låg förbrukning väger den fasta månadsavgiften ofta tyngre än påslaget. Jämför därför alltid båda posterna tillsammans.

Vad är ett rimligt påslag

Nivån varierar mellan bolag och över tid. På rörliga avtal ligger påslagen i dag vanligen mellan några få ören och drygt tio öre per kWh exklusive moms. Kampanjavtal kan ligga nära noll under en inledande period.

Ett lågt påslag är inte automatiskt ett bra avtal. Kontrollera alltid:

• Om påslaget är ett kampanjpris och vad det blir efter kampanjperioden
• Vilken fast avgift som tillkommer
• Om det finns bindningstid och vad det kostar att bryta avtalet i förtid
• Om bolaget lägger på separata inköpskostnader utöver påslaget

Fällor att se upp med

• Kampanjpåslag med kort löptid. Ett påslag på noll öre i tre månader kan vara dyrare över ett år än ett avtal med jämnt låg nivå.
• Låg avgift men högt påslag. Bolag flyttar ofta kostnaden mellan posterna. Räkna alltid ihop dem.
• Rörliga avtal kan ändras. På ett rörligt avtal utan bindningstid får elbolaget ändra påslag och avgift, men måste meddela dig i förväg. Du har då rätt att säga upp avtalet.
• Fastpris utan redovisad marginal. I ett fastprisavtal ser du bara ett totalpris. Jämför det mot aktuella prisnivåer i ditt elområde innan du binder.
• Anvisat avtal vid flytt. Flyttar du utan att teckna avtal placeras du automatiskt hos ett anvisat elbolag. Det är nästan alltid det dyraste alternativet.

Så jämför du rätt

1. Ta fram din årsförbrukning i kWh, den står på elfakturan eller hos ditt nätbolag.
2. Räkna om påslaget till kronor per år med formeln ovan.
3. Lägg till den fasta avgiften gånger tolv.
4. Kontrollera hur länge villkoren gäller och om bindningstid finns.
5. Jämför summan mellan avtalen, inte påslaget i sig.

Vanliga frågor